Notan för det olicensierade spelet: miljarder i skatt rinner iväg till Malta och Curaçao
Spelskatten gav staten 2,2 miljarder 2023 – men omkring 16 procent av spelandet sker utan svensk licens, där ingen krona går till svensk välfärd.
Innehåll 4 avsnitt
Den svenska spelmarknaden gav staten omkring 2,2 miljarder kronor i spelskatt 2023. Samtidigt uppskattas ungefär 16 procent av allt spelande – motsvarande flera miljarder kronor om året – ske hos operatörer utan svensk licens, där ingen krona går till svensk välfärd. Notan landar till slut lokalt, hos kommuner och regioner som får stå för notan när spelproblem växer.
En skatt som stigit, men på en krympande bas #
Sedan den svenska spelmarknaden omreglerades 2019 betalar licensierade operatörer en punktskatt på sitt spelöverskott. Skatten låg ursprungligen på 18 procent men höjdes den 1 juli 2024 till 22 procent, en förändring regeringen motiverade med att marknaden stabiliserats och att kanaliseringen till det licensierade systemet förbättrats sedan omregleringen. Samtidigt varnade det egna underlaget för höjningen om en risk: ju högre skatt, desto större incitament för spelare att söka sig till skattefria, olicensierade sajter utomlands – vilket i så fall skulle urholka just de intäkter höjningen var tänkt att stärka.
Siffrorna för åren innan höjningen visar redan en vikande trend. 2022 gav spelskatten drygt 3,0 miljarder kronor på en omsättning om 16,9 miljarder. År 2023 hade det sjunkit till 2,2 miljarder kronor i skatt på 12,2 miljarder i omsättning. Det är alltså inte bara skatteintäkterna som minskat, utan hela den beskattningsbara omsättningen inom det licensierade systemet.
- Spelskatt
- Omsättning
| Spelskatt | Omsättning | |
|---|---|---|
| 2022 | 3,0 | 16,9 |
| 2023 | 2,2 | 12,2 |
Källa: Uppgifter i artikeln
Vart tar pengarna vägen? #
En del av förklaringen ligger utanför Sverige. Enligt Spelinspektionens egna beräkningar sker omkring 16 procent av allt spelande hos aktörer utan svensk licens – pengar som aldrig syns i den svenska statistiken eftersom operatörerna, ofta licensierade på Malta eller Curaçao, varken redovisar omsättning till Spelinspektionen eller betalar svensk spelskatt. Räknat på en marknad som 2025 omsatte drygt 28 miljarder kronor i licensierat nettospel motsvarar det olicensierade läckaget flera miljarder kronor årligen – pengar som istället stannar hos utländska bolag och deras ägare.
Effekten är inte bara en fråga för statsbudgeten i stort. En genomgång med utgångspunkt i Torslanda-Öckerö-området, med omkring 31 500 invånare, uppskattar det lokala bortfallet till cirka 15 miljoner kronor om året. Skalas samma andel upp till Västra Götalands län landar det olicensierade spelandet på uppskattningsvis 880 miljoner kronor årligen – pengar som aldrig blir del av vare sig statlig eller kommunal budget, men vars sociala konsekvenser ändå landar lokalt.
Kostnaden syns inte bara i skattekolumnen #
Samma lokala underlag pekar på att mellan 720 och 960 vuxna enbart i Torslanda-Öckerö-området beräknas ha ett problematiskt spelande, där ungefär en fjärdedel har det på en allvarlig nivå. Till skillnad från licensierat spel omfattas dessa spelare inte av obligatoriska insättningsgränser, förlustgränser eller möjligheten att stänga av sig hos samtliga aktörer samtidigt via Spelpaus.se – skyddsmekanismer som i teorin ska minska just de sociala kostnader som annars belastar kommunal socialtjänst, sjukvård och skuldrådgivning.
Det skapar en snedvriden bild: räknar man bara på skatteintäkter och licensierad omsättning ser den svenska spelmarknaden stabil och välreglerad ut. Men den andel som glider iväg till olicensierade operatörer bär varken sin del av skattebördan eller sin del av konsumentskyddet – samtidigt som de sociala kostnaderna för överdrivet spelande i praktiken delas av alla, licensierat eller inte.
En balansgång för framtida skattebeslut #
Regeringens egen analys inför skattehöjningen 2024 pekade själv ut denna målkonflikt: en högre spelskatt stärker statskassan på kort sikt, men riskerar att driva fler spelare mot just de aktörer som inte bidrar med någonting alls. Lösningen som föreslogs var inte att avstå från höjningen, utan att kombinera den med mer resurser till tillsyn och till arbetet mot marknadsföring av olicensierat spel – en linje som Spelinspektionen sedan dess har drivit genom fler tillsynsärenden och hårdare sanktioner.
Frågan som återstår är om den balansgången håller i längden. Så länge en betydande andel av spelmarknaden ligger utanför svensk beskattning och tillsyn, riskerar varje framtida justering av spelskatten att vägas mot samma dilemma: en skatt som är hög nog för att finansiera välfärd, men inte så hög att den i praktiken finansierar konkurrenter på Malta och Curaçao istället.
18+ Spela ansvarsfullt. Innehållet är informativt och utgör ingen garanti för vinst. Behöver du stöd finns hjälp via Stödlinjen, och du kan stänga av dig från allt licensierat spel via Spelpaus.se.
